Lilla fågel blå

Det var en gång en glad liten fågel, lilla fågel blå. Han älskade att flyga, känna luften under vingarna och göra loopar över glittrande sjöar och blommande ängar. Visst var han lite uttråkad av att bygga bon på samma ställen, men ansåg sig ändå vara en lyckig liten fågel. Han var en nyfiken liten blå fågel som en gång provade på att flyga in i ett höghus, det såg så mysigt ut där inne tyckte han. Men det var väldigt trångt och han virrade omkring ett tag innan han hittade ut genom balkongdörren igen. Och så beslutade han sig nu för att göra det igen. Men den här gången hittade han inte ut. Människorna som där hade byggt sitt bo, fångade in honom och satte honom i en bur.
 
Buren var liten och stod ute på balkongen. Lilla fågel blå var fast, han kunde inte göra det han älskade längre. Han kunde bara sitta och titta ut över ängarna han en gång flugit över. I luften ovanför honom flög andra fåglar fram och tillbaka hela dagarna. Dom ropade saker som "kolla på mig, vad snabbt jag kan flyga!" och "jag är friii som en fågel, friii som en fågel". Några stannade för att prata lite, "usch jag är så less på att bygga bon, du har tur du som får sitta här och vila" eller "det är så jobbigt att sitta och ruva på äggen, det känns som att jag är fast i mitt eget bo". En del tyckte tom att han fick skylla sig själv. Lilla fågel blå hade gärna velat byta plats med dom fåglarna.
 
En dag fick han tag på en pinne som han försökte lirka upp låset med. Kanske kunde han komma ut! Men så kom en stark vindpust och välte ner buren på golvet. Lilla fågel blå tappade pinnen... Dag ut och dag in satt han stilla i buren. Hans fjädrar blev toviga och glanslösa. Han ropade på hjälp men ingen visste hur dom skulle få ut honom. Han tappade hoppet och sa inte mycket längre. Hans egna fågelungar kom och hälsade på ibland och ville att han skulle följa med ut på en flygtur som förr och undrade varför lilla fågel blå var så tråkig nu för tiden. Varför han inte ville flyga med dom längre. Det krossade hans hjärta. Han ville inget annat. Lilla fågel blå har glömt hur det känns att vara fri, men om han blundar och koncentrerar sig riktigt noga kan han känna luften under vingarna...
 
 

Kommentera inlägget här :