Down the memorylane

 

Jag trodde vi hade lyckats klarat oss från "Vabruari" i år (vi brukar vara mer sjuk månaderna innan jul än i februari) men då kom magsjukan med 2½ dagar kvar av månaden. Äckliga jävla dagisbaciller, jag blir så less! Bara Mejja som haft det hittills *peppar peppar* och hon har varit helt utslagen. Spytt hur många ggr som helst och låg hela dagen igår, sov om vartannat. Hon har ju haft magsjuka förr men inte såhär, stackars liten! Nu är hon på fötter igen och har fått i sig lite frukost så nu hoppas jag för guds skull att den är borta för den här gången. Ber på mina bara knän att Majken inte ska få det, eller jag. Om jag får det lär väl hon få det. Vet inte hur många ggr jag har tvättat händerna senaste dygnen och knarkar vitpepparkorn. Håller på med storstädning och "sanering" i detta nu. 

 

Efter dom senaste varma och soliga dagarna är energiförrådet påfyllt! Vi har varit ute och njutit av det fina vädret och i fredags var jag så himla trött så jag och lillan lade oss tidigt på kvällen och vaknade upp nästan 12 timmar senare (ja hon vaknade ju såklart och åt ett par gånger) helt utvilade med solen i ansiktet. Sånna gånger blir jag nästan rastlös och vill göra allt möjligt. Känns som att hela världen (Sverige) ligger för ens fötter. Som att åka och titta på skid-VM, semestra på Gotland, Åka till Astrid Lindgrens värld med barnen, Flyga till en europeisk storstad, skidsemestra eller vandra uppe i samiska fjällen... Nästa år hoppas jag på både en fjällsemester och en sommarsemester på Gotland.