Down the memorylane

Jag har förälskat mig lite i stickade plagg med typiskt sånt här mönster på.
Jaquard-mönster. Både på barn och vuxna med... så fint, vintrigt och juligt! :) 



Tightsen vet jag att Mejja ska få i julklapp! ;p

En av sakerna jag gruvar mig inför att flytta är att det ska spöka där. Det tar
alltid säkert upp mot 1 år innan jag känner mig bekväm med att sova på ett
nytt ställe. Det är ju tänkt att vi ska flytta till huset nästa år nåt tag, till våren?
och jag har redan börjat gruva mig för spöken. Jag har drömt mardrömmar
om det flera ggr. och i drömmen är jag så rädd att jag inte kan röra mig och
får inte ur ett pip från munnen fast jag bara vill skrika av rädsla. Det är skit-
äckligt!

Men jag försöker lugna mig själv med att farmor, som bor där nu, aldrig har
sagt ngt om att det spökar där. Tills igår. Hon hade vaknat halv två på natten
av att det knackade på sovrumsdörren. "Det är som det här okända (på tv'n),
det är väl nån av våra förfäder som kollar till oss." Ååhh! Inte okej! Varför skulle
hon säga så??? Varför? Varföööör? Fan nu kommer jag vara livrädd när vi ska
flytta in där ju. Jag är skiträdd för spöken och spökerier. Även att Mejja blev hur
orolig som helst första gången vi gick in i huset (nån månad sedan...) lät som
hon skulle börja på grina hela tiden och bara kollade runt oroligt. Barn (och djur) 
känner ju på sig sånt där vetni. Jag kommer aldrig våga låta Mejja sova i ett
eget rum om jag inte ens själv känner mig säker. Tänk om dom skrämmer
henne!


Snälla förfädrar följ med farmor till stugan sen... Okej?