Down the memorylane

Katterna älskar alla Mejjas saker. Leksaker till sovplatser. Första månaderna vi hade vaggan hemma (innan Mejja kom) låg alla tre och sov där dag som natt. Pusselmattan är den roligaste Sussie vet att klösa på så dom små "hålen" i bokstäverna ploppar upp och kan bitas på (så dom går sönder - Suck!) och lekas med...


Maja gillar Mejjas lilla fåtölj. :)



Och Sussie har hittat en urmysig sovplats i fotändan på Mejjas sovpåse i vagnen. :)

Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej!!!
Min älskade lilla Ludde har inte kommit hem och kommer inte att komma heller.
En granne hade tagit reda på en katt som blivit påkörd på E4:an i söndagsmorse.
Beskrivningen stämmer in på Ludde och han gick ju ut på natten till söndag och
har varit borta sedan dess, och han brukar aldrig vara borta mer än en dag. 

Vi som åkt runt och kollat på alla vägar men inte hittat honom och då trott att
han klarat sig från att bli påkörd. Fy fan! Inte Ludde. Ingen katt såklart. Men
inte Ludde! Min goa lilla fis! Han var ju så himla go' och ville ha mkt gos jämt!
Förra veckan var han ute en natt och kom in när andreas åkte på jobbet. Han var
så himla go, kom och lade sig på min mage och sov i min famn tills Mejja vaknade.
Han var den katten Mejja tyckte var roligast. Han kunde bara komma och gå
mot henne så skrattade hon.

Först Zipper och nu Ludde. Vad har man gjort för att förtjäna det här?? Sitter
hela tiden och kollar mot fönstret där han brukar hoppa upp på utemöblerna och
kika in och jag hör pip hela tiden. Men ingen kisse. Hans bädd i soffan är bara
tom. Usch allt blir så tomt. Maja och Sussie för ju inte ens hälften så mkt oväsen
som han gjorde. Min lilla buse! Usch jag vill inte!!

Fan vilken skitvecka!!! ;(


Fy vad jag saknar dig min lilla plupp! ;(

Förra veckan kom Sussie hem-hoppandes på 3 ben. Stackarn kunde inte ens
stödja på benet. Fast hon försökte, men det åkte bara åt sidan. Hon hade
varit borta ca 1 dygn när jag stod på altanen och vaggade Mejja i vagnen på
eftermiddan då hon kom haltandes runt knuten. Hon skulle hoppa upp på
altanen men kunde inte så jag fick komma och bära henne. Tassen såg lite
krokig ut så vi åkte in till veterinären nästa dag.



Bilden är från i vintras och hon hade bäddat ner sig sådär helt själv! Sötis! :)


Där visade det sig att armbågen var rejält ur led! Jag fick se röntgenbilderna
och det såg inte alls speciellt skönt ut. Usch, leden var långt ifrån där den ska
vara. Men dom lyckades få tillbaka den och nu är hon nästan helt bra. Sicken
tur! Hon måste ha fastnat och sen ramlat ner från ngt, så hon dragit den ur
led med sin egen vikt d.v.s. Det blev ingen billig historia. Fattar inte hur det kan
vara så dyrt att ta några röntgenbilder!?? Så nu hoppas jag att hon håller sig
borta från vägen och lever mååååånga år lillgumman!