Down the memorylane

Jag är sämst på att uppdatera er nu förtiden. Jag vet. Ska snart försöka få ner några rader och nån bild. Vet inte riktigt vart tiden tar vägen och ändå jobbar jag inte så fasligt mkt? Under tiden tänkte jag tipsa er om en ramsa jag lärde mig i somras. Om ni lika som jag, hatar att få hicka (det gör nästan ont efter ett tag) så kommer ni älska den. Hihi! :D

 

 

 

 

Den har funkat varje gång jag fått hicka nu efter sommaren. Every single time! Glöm hålla andan, dricka flera glas med vatten eller vad det nu kan vara. Även om det säkert funkar med det oxå ibland. Men det här är så enkelt att bara säga (och svälja). :)

Första veckan som icke-mammaledig har snart gått och det känns . . .  Det är så mycket svårare och jobbigare än jag hade kunnat ana. Jag hade inte fattat att jag skulle börja jobba på riktigt tror jag. Förrän nu. Om jag ska vara ärlig känner jag bara en stor ångest och är nära (och över) bristningsgränsen hela tiden. Jag är så himla fäst vid min lilla tjej så det är sjukt. Jag vill bara sätta mig och grina för att jag saknar henne så mkt! Och allt detta efter att bara jobbat två dagar. Inte ens dom längsta dagarna. Hur ska jag då må efter flera dagar i rad utan henne? När hon redan ligger och sover för natten när jag kommer hem? För bara några veckor sedan mådde jag så bra och nu känner jag mig näst intill olycklig. Fan. ;(

 

Och det värsta är att jag har över 70 dagar kvar med hel föräldrapenning. Så jag hade kunnat vara hemma mkt längre med henne. Varför jag bestämde att vi skulle börja jobb och dagis nu, vet jag inte. Tänk för ett år sedan, förra hösten, då vi hade ett helt år framför oss med massa roligt. Förra hösten var så härlig! Babysim, soliga promenader, inga krav... Älskade mammaledighet! Snyft.

Vi var ju till Furuvik i sommar. :) När jag och Nathalie var liten åkte vi dit varje sommar, kanske det blir en tradition för oss oxå. Men det är ju inte alls lika bra som förr tycker jag. Då fanns det ju mer (ovanliga) djur, fler karusseller, barna Hedenhös, spelhallar, dom långa oranga rutschkanorna och det där lilla oranga tåget som gick runt hela parken. Tråkigt att dom tagit bort allt sånt.

 

 

Mejja tyckte det var jättekul! Getterna var hon väl måttligt intresserad av men aporna och kamelerna gillade hon. Men ALLRA roligast var barnrallyt, hon älskar ju bilar. Ville åka hur många ggr som helst och varenda gång det var slut och hon måsta kliva ur bilen blev hon såå ledsen. Haha lillgumman!